Vägen mot Självförsörjning

När vi nyss flyttat till vårt hus fanns där ett litet eftersatt land med plast i botten. (Platsen var täckt för att utrota kirskål har vi fått veta i efterhand, tacksamt!). Där i det lilla landet fanns en mycket liten planta med marockansk mynta, perfekt tyckte vi! Landet skulle flyttas så vi räddade den stackars lilla myntan och flyttade den till en rabatt. Ännu visste vi alltså inte hur intensiv mynta är! Hade vi vetat det hade den garanterat fått bo i en kruka.

 

Numer försöker myntan varje år ta över rabatten fullständigt, dessutom försöker den smita ut i gräsmattan. Vi vill absolut inte att den ska ta över rabatten, samtidigt vill vi inte starta krig och få bort den ur rabatten heller. Ni vet, vi måste välja våra strider! Just därför drar vi upp stänglarna med rötterna när vi skördar en större mängd. Det håller den hyfsat på plats utan större engagemang. 

 

Denna gång planerar vi att torka myntan för att bli en del i höstens tekoppar. För att undvika jordbakterier klipper jag av rötterna och sköljer myntan noga. Sedan får den ligga på en kökshandduk och så vattnet torka innan jag binder ihop den och hänger upp den så denfår torka tills den är genomtorr. Väl genomtorr förvaras den i en plåtburk. Enkelt och gott!

 

Vad är ditt första odlingsmisstag? Vårt är uppenbarligen att plantera mynta i marken, det gör vi inte om!